DEUTSCH
ENGLISCH
ENGLISCH
DEUTSCH

  

bröckeln

( perf hat/ist gebröckelt )
intransitives Verb Konjugation
1. (hat) [zerfallen]   Konjugation to crumble
2. (ist) [sich lösen]
 der Putz bröckelt von den Wänden   the plaster is flaking off the walls


Im Alphabet davor/danach

On vous demande : « Bonjour, comment allez-vous ? » Votre réponse sera...

  • Bien, et vous ?